Ett enda härligt kaos
Tiden går fort. Från mars förra året har det verkligen bara rullat på och nu helt plöstligt är det dags för första deltävlingen i Melodifestivalen. Det har gått så snabbt att jag inte har hunnit med. Det var i princip idag jag fattade att nu är det verkligen på gång igen. Tidningarna skriver som bara den om Melodifestivalen och journalisterna har börjat blogga för fullt. Ibland när jag läser eller tittar på bilder/webb-klipp får jag den där melodifestivalkänslan. Den där känslan som fanns när jag och Elina befann oss på plats förra året.
Idag har det rapporterats från presskonferensen som brukar hållas på torsdagar innan tävlingarna. Först kommer artisterna ut på scenen presenterade av Christer Björkman. Kamerablixtrarna snattrar och när alla har kommit fram ställer sig artisterna samlade på scenen likt ett klassfoto och det blir ännu mer fotografering.
Därefter bär det av till Green Room, som egentligen inte ens är ett rum utan en platå med stolar och bord. Fotograferandet fortsätter men framför allt är det nu det är reportrarnas tur. Intervjuer hit och dit. Fotografer, kameramän, reportrar från webb, radio och tidningar trängs och nästan slåss för att kunna få material att publicera. Ett enda härligt kaos.
Tiden går fort och helt plötsligt meddelas det i högtalarna att presskonferensen är slut. Pressen drar sig sakta tillbaka. De flesta går till presscentret för att färdigställa materialet. Kort därefter börjar artisterna repetera och några väljer att gå dit medan andra sitter kvar i presscentret där man kan följa vad som händer på scen via en storbildsskärm.
