Så där, nu är jag i Porjus och har varit ute och premiärkört och spelat melodifestivalskivorna. Det kändes faktiskt inte så konstigt som jag hade trott att sitta ensam i bilen. Det kanske har att göra med att jag inte har kört så mycket privat i Porjus på senaste tiden. Nu är jag bara van med körläraren. Att köra i Luleå känns nog mer skumt.

Det märks att ryktet går fort i byn. Jag fick en bil bakom mig när jag for från sporthallsvägen. När jag stannade för att titta om det kom någon bil när jag skulle ut på huvudleden, då gasade han om mig och körde iväg i full fart. Det hade han knappast gjort om det var mamma eller Josse som satt bakom ratten. Jag kände mig lockad att ta upp kampen, men det är väl inte att rekommendera första självständiga bilturen, dessutom har vi kassa däck på bilen. Plus att det är så grymt mycket snö i Porjus. Och det kommer mer! Det snöar nu och vägarna var nästan igensnöade så jag vågade inte fara var som helst utan jag körde samma runda några gånger.

Anledningen till att jag inte for till Norge var förresten mycket på grund av uppkörningen. Men det ville jag ju inte skriva här. Jag skrev att jag inte ville fara fram och tillbaka som en boomerang. Om jag hade åkt till Norge hade jag först varit tvungen att fara till Porjus och dagen efter till Norge. På måndagen hade vi då åkt hem och jag hade varit tvungen att stanna i Gällivare för att ta tåget till Luleå. Inte så kul när man redan har åkt 50 mil och speciellt inte när man har uppkörning dagen efter. Då hade jag kört upp idag bara för att sedan åka tillbaka till Porjus igen. Det hade blivit jobbigt.

Nu stannade jag ju i Luleå till idag och det var lika bra det. De senaste dagarna har varit ganska omtumlande och det är knappt att jag har fattat att vi har påsklov nu, för det har vi tydligen.