Här på bloggen var det segt värre, men nu är det väl ändå dags att berätta om slutet av studentveckan?

På onsdagen som var nationaldagen var vi på fest hos en lärare. Vi hade även denna dag strålande tur med vädret och höll därför till i hans trädgård där vi grillade och sjöng. Vi var med både vår klass och b-klassen. Vår klass hade inte kommit på någon studentlåt men det blev snabbt avklarat på festen. Melodin var Jag går och fiskar, och vi sjöng istället att vi tar studenten och tar en riktigt sup och att vi går ut i världen och vi skulle leva fult och kult, något i den stilen.

Senare på kvällen for vi in till stan. Ofrivilligt hamnade vi på Brasseriet som har börjat med onsdagsklubb. Det var massor utav folk men det var tråkigt ändå. Vi är less på Brasseriet och trodde att vi skulle slippa stället för ett tag. Nån Million Stylez som tydligen skulle vara känd skulle uppträda under kvällen men vi drog hem för det var inget vi ides se.

På torsdagen pyntade vi vårt flak med vår klass. Vi kunde konstatera ytterligare att vi inte har haft någon bra klass även om vi förmodligen aldrig har pratat med varandra så mycket som sista skolveckan.

Det blev fredag och det blev studentdag. Sandra hade världens otur och blev förkyld och hade problem med tårkanalerna. Anledningen till att hon gick med solglasögon hela dagen var alltså inte för att hon tyckte att det på något sätt var coolt.

Som sig bör började det med champagnefrukost och vi höll till i Hermelinsparken där vi även blev fotograferade. Klockan nio gick vi för att ta farväl av våra mentorer men även för att få betyg. Lite tårtätande och sedan befann vi oss i matsalen. En av rektorerna ringde ut skolgången och det känns som att det var nyligt vi stod där som vilsna ettor och hon ringde in i klockan.

Medieprogrammet var sist att springa ut från skolan. Vi sprang ut på en scen som var uppställd utanför skolan och vi skrek och sjöng. Efter våra fem minuter i rampljuset såg vi vår släkt och våra skyltar och gick dit. Vi pratade, fotograferade och fick tingeltangel runt halsen. Klockan tolv gick vi till lastbilen som vi åkte runt med i stan. Vi skrek allt vi orkade och vinkade till åskådarna. När rundan var slut fortsatte vi vår väg genom stan. Klassen gick skilda vägar, men vi två gick ensamma och skrek vad vi hade gjort och hur bra vi var.

Eftermiddagen tillbringades hos Elinas bekanta som hade studentfest. Vi spelade kubb, åt tårta och umgicks. På kvällen for vi på klassfest på Hertsön där en lokal var hyrd. Det blev några sista timmar med klassen och sedan splittrades vi då vi for in till stan. Vi hade förköp till Grace men vi gick inte in på en gång. Vi for och virrade på stan istället. Vi svamlade med lite taxichaufförer vi känner, eh, ja, även med de vi inte känner. Karaokechauffören stannade när han såg oss, mitt på gatan till och med, han är duktig på sånt. Han visade bilder på oss som han hade tagit med sin mobil. Vi ursäktade oss för att det hade blivit så stressigt när vi hoppade ur bilen på balen, vi glömde att säga hejdå. Han sa att det var lugnt och att det var så det skulle vara.

När vi hade slutat virra gick vi till kön till Grace där vi hittade några klasskompisar. Vi gick in tillsammans med alla andra mössklädda människor. Inne på Grace dansade vi och pratade med folk. Vi gav upp någon gång före tre då vi åkte limousin med den andra chauffören hem…