Förra veckan skickade jag iväg ansökningarna. Det känns skönt men det blev en aning stressigt då jag både jobbar och tar hand om mina kusiner. Det är inte mycket tid till annat och jag satt uppe till klockan två på natten för att göra klart det sista trots att jag skulle kliva upp klockan sex och åka till Luleå med bussen. Men nu är det i alla fall inte så mycket mer för mig att göra än att vänta till matchningen börjar. De tre första månaderna ska jag bara matchas med familjer i Kalifornien så jag hoppas att jag får någon där.