It’s a small world
I L.A bor det nastan fyra miljoner manniskor, och vem vet hur manga turister som ar har. Dar gick jag alltsa, i denna jattestad och vem tror ni inte jag traffar? Jo, Emelie och Amanda fran au pair skolan. Vad har oddsen for det egentligen? Snacka forvanad jag blev. Jag gick fran hostelet for att ga till en mataffar och helt plotsligt i folkvimlet sag jag ett bekant ansikte da jag forst fick syn pa Amanda. Att det dessutom var nagon slags premiar med kandisar alldeles bredvid oss och extra mycket folk gjorde inte saken mindre overraskande direkt. Bara for nagra dagar sedan la jag ju dessutom in en bild pa svenska tjejerna har pa bloggen.
Jag pratade en stund med dem och sedan gick vi och kollade vad det var for premiar, massa fotografer och reportrar var och tydligen aven kandisar men jag vet tyvarr inte vilka. Jag spenderade en stund med svenska tjejerna och sedan fortsatte vi alla vidare. Svenskmagnet var ordet, eller hur? Tjejen bredvid mig vid andra datorn ar ocksa svensk listade jag snabbt ut, suck.
Tidigare idag var jag till stranden, bade till Santa Monica och Venice Beach. Det var trevligt, men jag hinner inte skriva mer nu. Imorgon blir det nog att kolla pa kandishus.
