Here we go again…
Det börjar verkligen bli vardag att bo här nu. Som jag och Caroline pratade om igår, vi har börjat att kalla det för vårt hem. “Jag kom hem i måndags” eller “När jag åker hem igen…” handlar inte om Sverige , utan om USA.
Idag for jag till min LCC som bor i närheten av downtown. Jag passerade därför skyskaporna och till och med de börjar se små ut även om jag fortfarande inte kan låta bli att fascineras av skylinen. Anledningen till att jag for till min LCC var för att skriva in mig. Vid varje möte måste man nämligen skriva in sig på en lista. Jag missade senaste mötet då jag var i Sverige och därför behövde jag göra en ”sign in” efteråt istället.
Nu har radion kontaktat mig igen men med väldigt kort varsel. Jag fick ett mail om att medverka imorgon (idag för er) klockan sju svensk tid eller banda det under onsdagen. Det är bara det att det är väldigt svårt att kommunicera via mail med tidsskillnaden som är mellan länderna. När jag läste mailet hade programledaren förmodligen gått hem för länge sen. Jag hade gärna föredragit att banda det men det är ju försent nu. Att stiga upp klockan ett på natten känns inte så lockande men jag antar att jag måste sätta klockan på ringning då ifall radion skulle ringa utan att jag har fått någon bekräftelse. Klockan: 7.00 svensk tid i P4, lokala sändningen (Norrbotten). Nästa vecka istället.
