Elina och hennes pojkvän blev ihop efter att jag hade farit till USA och jag har därför av förklarliga skäl inte träffat honom särskilt mycket. Jag har närmare bestämt bara träffat honom en gång och det var när jag var hem i mars. Elina vill att jag och hennes kille tillsammans ska åka och hämta henne på flygplatsen när jag är i Luleå. Detta för att vi ska lära känna varandra lite bättre. Ungefär så här lät det när hon föreslog det för sin pojkvän:

- Bla, bla, bla, bla, bla, bla…

- Vad menar du med det? undrade Elina.

- Hon babblar ju så mycket, jag kommer att få sår i öronen för att hon pratar så mycket!

Snacka om att jag skrattade när Elina berättade om det. Det där med att vi borde lära känna varandra lite bättre låter som en bra idé. Jag är inte direkt känd för att prata hål i öronen på folk om man säger så. Jag och Elinas pojkvän har bara träffats under någon timme hemma hos Elina och från vad jag har hört verkar han ha fått helt fel uppfattning om hur jag är som person. Dessutom misstänker jag att han tror att jag är världens player (?). Det är ganska lustigt det där med hur man uppfattas av olika personer. Men det beror nog också på att jag beter mig annorlunda ibland beroende på stämning och folk omkring mig. I rätt sällskap kan jag faktiskt vara världens pratkvarn och ibland även väldigt uppkäftig om det krävs. Fast det hör ju till ovanligheterna…