Så koselig:)

Efter jobbet idag följde jag med några arbetskompisar till ishotellet i Alta. Vi träffades på Alta Storsenter, tog en fika och sen samåkte vi till platsen där ishotellet ligger. Det mest berömda ishotellet finns nog ändå i Sverige, utanför Kiruna. Jag har varit dit också och det är mycket större, men det var kul att besöka det som finns här också. Över 2000 norska kronor kostar det för en person att sova över i hotellet.

Jakten fortsätter

Nu har två oberoende källor föreslagit att jag ska klä ut mig som Rosa Pantern på lördag. Först tyckte jag att det var en bra idé, men sedan började jag tänka efter. När jag ska klä ut mig, det är väl då jag inte ska vara rosa? Annars är det inte en utklädnad eftersom det är så jag är klädd i vanliga fall. Se bara på ett exempel från USA:

Bare tull

Jag vet inte om det är för att jag har tappat alla ambitioner på att bli nästa Blondinbella, eller att jag kom in i vardagslivet för snabbt, men blogglusten är inte på topp. Jag jobbar mest men lite annat har jag också hunnit med.

På alla hjärtans dag, det vill säga förra lördagen, var det personalfest. Det började med middag på Studenthuset, men den var inte jag med på utan jag anslöt senare eftersom jag jobbade kväll. Efter middagen blev det en barrunda. Norrmännen är svamliga i vanliga fall, och med lite alkohol i kroppen blev det bara värre, om än på ett roligt sätt.

I torsdags följde jag med några arbetskompisar till Alta. Vi fikade på Studenthuset och sedan gick vi på bio. Det var Alta filmklubbs filmvisning och jag var därför tvungen att köpa ett medlemskort. Filmklubben visar mest alternativa filmer utanför Hollywoods mallar. Det passar väl inte riktigt mig som helst bara ser på tjejfilmer där allt är förutsägbart redan från början. Men man måste ju vara öppen för lite nya saker också, och det är åtminstone kul att komma ut lite.

Jag har fått jobba ganska mycket trots att jag bara jobbar extra. På två veckor har jag haft två dagar utan jobb. Nästa vecka verkar det som att jag får lite ledigt. På lördag är det dessutom karneval, kostymparty rättare sagt. Det kan bli kul. Jag vet bara inte vad jag ska klä ut mig som. Mina bunnyears är i Sverige, men jag kanske börjar bli uttjatad som bunny? Jag får nog komma på något annat.

Att skatta sig lycklig

Jobbet börjar gå på play nu, så det går framåt. Idag jobbade jag som sagt morgon, och jag orkade mig till och med upp före klockan ringde. Jag smet lite tidigare från jobbet med tillåtelse från chefen. Jag skyndade mig till Alta och till skattekontoret. Den här gången gick det bättre. Jag vet inte om kvinnan som hjälpte mig var på bra humör eller om hon bara inte ville se mig igen. Jag fick nämligen skattekortet direkt i handen. Egentligen måste man skicka in en ansökan och vänta i flera veckor på att få det. Har man inte fått det i tid måste arbetsgivaren dra 50% av lönen. För den delen låg jag nog inte i riskzonen för det. Jag pratade med chefen som sa att jag inte får första lönen förrän i april.

Något jag störde mig på var att det på skattekortet står att jag ska skatta 32%, alltså lika mycket som en norsk medborgare hade gjort. Den glada nyheten är att jag får dra av det på deklarationen. Den dåliga nyheten är att jag inte får skatteåterbäring förrän sommaren 2010.

Visdom

Jag hade skrivit ett så välformulerat inlägg tidigare idag, men det försvann. Istället kan jag berätta två saker jag har lärt mig under min vistelse i Norge:

• Alla affärer är stängda på söndagar, detta gäller även mataffärerna. Det enda som har öppet är bensinstationerna.
•  Rømmekolle är inte samma sak som rom och Cola.

Nu ska jag lägga mig trots att jag just kom från jobbet. Det blir bara till att sova och sen jobba igen 7.30. Natta!

På er begäran

Jag blev så glad när jag loggade in idag och såg att min värdfamilj hade skrivit en kommentar åt mig. Som några andra efterlyste de bilder från Norge, och det hade jag ju faktist lovat för länge sedan. Jag hade inte så mycket tid på mig idag, då jag skulle fara på gymmet och sedan jobba. Jag tog därför med mig kameran och fotade från bilen på väg till Alta. Bättre än inget…och självklart är det mycket vackrare i verkligheten.

Ännu mera strul

- Kan du jobba på onsdag istället för söndag, Sandra?

- Ja.

- Kan du byta med mig och jobba fredag kväll?

- Ja.

- Kan du jobba den tjugonde?

- Ja.

Jag antar att det är uppskattat av chefen och arbetskamraterna att jag inte har annat liv än jobbet. I veckan jobbar jag sex dagar, och då är jag inte ens fast anställd utan vikarie vid behov. Jag jobbar dessutom bara kväll, vilket är bra eftersom jag får OB från klockan fem.

Idag åkte jag in till Alta bara för att gå till skattekontoret även känt som likningskontoret. Jag skulle lämna in min ansökan om skattekort. Nu gick helt plötsligt inte det utan mitt D-nummer som jag inte har fått ännu. Det hade blivit något strul och ansökan hade returneras. Jag skulle komma tillbaka i mitten på nästa vecka istället. Det betyder att jag får vänta ännu längre på skattekortet. Får jag inte det i tid betyder det att jag måste skatta 50% på lönen. Jag pratade med min chef som sa att jag inte får min lön förrän två månader i efterskott, på grund av att jag är ny. Det lät skumt tyckte jag, men jag hoppas nästan att det stämmer då jag hinner få skattekortet i ordning. Även om jag jobbar i grannlandet är det inte helt lätt alltid.

Eller som det heter på norska: kjedelig

Om tiden i USA gick på snabbspolning går tiden i Norge i slowmotion. Jag har bara varit här i drygt en vecka men det känns som en evighet. Jag älskar Norge men jag har varit här så mycket att det inte känns nytt och spännande. Att mitt jobb är långtråkigt och att jag inte hann träna för att jag var barnvakt gör inte saken bättre. Jag gör det för pengarna, jag gör det för pengarna…får jag upprepa som ett mantra i huvudet.

Och vad ska jag egentligen göra för pengarna då? Åka till Tokyo? Följa med Henna och hennes syster på tågluff i Europa? Plugga? Jag vet faktiskt inte. Någon gång under mitt liv vill jag resa till Tokyo, gärna då jag fortfarande är i min rosa period (om det ens är en period, den kanske aldrig går över?). Men det är dyrt att resa dit. En vecka går säkert på 15.000 och uppåt och det finns mycket annat att göra för de pengarna. Träffa Henna ska jag definitivt göra till sommaren, frågan är bara var? I Sverige, i Finland, i Spanien, i Italien eller kanske i Tyskland…vem vet?

Sen var det ju det här med att plugga också. Jag kanske söker till en skola i höst och låter ödet ligga i dess händer. Jag är inte hundra procent säker på att jag vill binda mig till en skola riktigt ännu. Samtidigt vore det skönt att ha framtiden utstakad för åtminstone några år och ha en fast tillvaro, något jag inte har haft den senaste tiden. Men det finns många saker jag fortfarande vill göra. Plugga en termin i USA, jobba en säsong på en skidort eller kanske till och med vara au pair igen. Jag måste dock erkänna att min skrikande kusin avskräcker mig lite från det sistnämnda.

Så hamnade jag i pengatrubbel också

Sedan den fjärde februari har jag tydligen betalat 520 kronor i parkeringsavgifter. Visserligen sa jag att Norge är dyrt…men här är det ju något som inte stämmer. Det verkar som att parkeringsautomaterna har inbillat sig att jag har parkerat 24 timmar istället för en timme som jag brukar. Jag har betalat med kort och förmodligen har det blivit strul eftersom det är ett svenskt Visa.

Inte nog med det. Jag har dessutom fått hem ett brev till Sverige om att mitt kort kan vara skimmat. Jag måste spärra det och klippa sönder kortet och beställa ett nytt. Det är inte så lätt när man befinner sig i ett annat land. Nästa vecka kan jag förhoppningsvis öppna ett norskt bankkonto om jag får mitt D-nummer. Nu har jag ju inte fått någon lön än men jag kanske kan överföra från mitt svenska konto.

Nä, nu har jag varit uppe alldeles försent. Jag har fått så fina vanor med att lägga mig tidigt. Jag är ledig imorgon och jag kanske bjuder på några bilder. Den här bloggen börjar ju bli tråkig.

Börja om från början

Med tanke på att jag bor i ett av världens vackraste länder borde jag ta lite bilder, men det har jag inte gjort än. Idag och igår har det dessutom varit ganska kallt med 20 minusgrader. Fast sånt är man ju van vid. Jag var in till Alta och köpte gymkortet jag har pratat om. Det gick på närmare 2000 svenska kronor för tre månader. Sanslöst dyrt men en anledning till att verkligen utnyttja det. I januari och februari behöver man inte betala anmälningsavgift vilket betyder att jag till och med fick det 400 nok billigare. Visserligen tjänar man bättre i Norge, men då är allt dyrare också.

Igår följde min moster med mig till skattekontoret. Jag hade tydligen inte något norskt personnummer men nu får jag snart det. Det betyder att jag kommer att ha ett svenskt personnummer, ett norskt D-nummer och ett amerikanskt social security nummer i samlingen. Jag ville även fixa ett skattekort men det har jag inte fyllt i ännu. Jag måste nämligen skriva hur mycket jag ska tjäna under hela perioden jag är här. Det har jag ingen aning om. Ska jag vara ärlig vet jag inte ens hur mycket jag tjänar i timmen, men min chef skulle ta reda på det. Om jag skriver att jag tjänar mer än vad jag kommer att göra dras det för mycket skatt. Jag får då tillbaka överskottet sommaren 2010. Skriver jag däremot att jag kommer att tjäna mindre än vad jag gör, ja då blir det att betala tillbaka nästa sommar. Komplicerat det där.

Något jag blir förvånad över när jag ansöker om saker hit och dit är att ingen frågar hur jag stavar mitt namn. “Sandra Daniloff” säger jag och och “Sandra Daniloff” står det på pappret efteråt. I Sverige är jag van med alla möjliga stavningar på mitt efternamn. Här i Alta är efternamnet rätt känt även om det är ovanligt i resten av Norge.