Jag måste erkänna att det finns ögonblick då jag tänker att det kanske inte vore så fel att bo permanent i Stockholm ändå. När mina arbetskollegor pratar om lägenheter blir jag sugen på att köpa en mysig etta med breda fönsterbrädor på Kungsholmen eller på Söder i närheten av något mysigt café där jag kan hänga på fritiden. Och när jag tänker så skrämmer jag mig själv lite, för jag har ju inte planerat att bli kvar i Stockholm, men å andra sidan hade jag heller aldrig planerat att flytta dit från första början. Och jag förvånar mig själv när jag känner att jag inte har något behov av att åka hem på besök till Norrbotten och jag tänker att jag lika gärna kan vänta med det i några veckor till.

Men så finns det ögonblick då jag vill vara var som helst men inte i Stockholm, som när jag ligger och lyssnar på regnet som smattrar mot taket…en morgon i januari. Eller när jag har en dålig jobbdag och jag inte kan sova när jag går av nattpasset – och vad gör jag då? Då bokar jag första bästa flygbiljett hem till Norrbotten och det är också därför jag ligger i min säng i Porjus nu, trots att jag inte hade en tanke på det i går.