I dag är det redigerarnas dag. Och vad passar väl då bättre än att förklara vad yrket faktiskt innebär? Ordet redigerare är ganska missvisande eftersom många inte förstår vad det är. Jag brukar få en känsla av att folk tror att jobbet går ut på att sitta och läsa tunga textdokument hela dagarna och leta efter språkfel. Det är visserligen en del av arbetet, men i själva verket är en redigerares uppgift att förvandla de där tråkiga textdokumenten till något som ser inbjudande ut. Utan redigerarna hade tidningen levererats som ett ihophäftat texthäfte.

Förutom att korrekturläsa är en redigerares uppgift att sätta rubriker, välja bilder och lägga in alla element på sidan. Det är alltså till stora delar ett grafiskt yrke. Ibland känns det nästan som att jag går tillbaka till barndomen när jag tänker efter vad det är jag egentligen gör. Först ”ritar” jag en sida som det kallas, och sedan går jag för att visa upp den. Men det är inte som när jag var liten och mamma och pappa berömde en och sa ”Åh, så fint du har ritat” utan i stället ska nattchefen eller redigeringsledaren kolla igenom sidan för att se om det är några fel som måste rättas till.

Jag skulle kunna gå in mycket djupare på alla de hundratals regler som finns – och berätta vad linjering, horungar, nedryckare och friläggning är – men det får bli en annan gång. Jag avslutar med att visa en av de roligaste sidorna jag har gjort. När jag började var hela uppslaget vitt och jag förvandlade det till det här:

Ett uppslag om Foki i NSD i höstas.