Au pair frågor?

Jag får fortfarande regelbundet frågor om au pair livet. Om ni vill ha svar på dem kan ni maila mig på sandra@stoppstanna.com, eftersom jag inte längre svarar på sådana i bloggen.

En bild säger mer än tusen ord

Egentligen känner jag att bilden säger allt och att den här texten bara blir överflödig. Jag har nämligen tillbringat helgen i Arjeplog hos en klasskompis. Naturen visade sig verkligen från sin bästa sida och lördagen var underbar med skoter- och skidåkning. Jag insåg nog inte förrän då hur mycket jag har saknat skoterkörande (det här är en hint till mamma och Josse om den där skotern ni ska köpa). Att jag har träningsvärk i armarna efter att ha suttit och hållt i mig i 100 kilometer i timmen är smällar man får ta. Lördagens skotertur var inte riktigt som de där familjeturerna på bönpallen med extra komfortabla säten som jag är van vid, men desto roligare.

Jag måste säga att Arjeplog överraskade mig. Jag visste att orten var känd för biltester, men jag visste inte att det var så omfattande. Hela Arjeplog är präglad av biltestförarna på vintrarna. Det rör sig om tusentals som kommer varje år med någon anknytning till bilmärken som BMW, Porsche, Lamborghini och allt man kan tänka sig. Isarna är inte bara isar utan de består av miltals med bilbanor.

Vi var ut på ett av hotellen på lördagen och även där lyste biltestförarna med sin närvaro. Storbritannien, Australien, Italien och Tyskland var bara några av länderna som var representerade.

Sammanfattningsvis hade vi en riktigt trevlig helg. “Turista i sitt eget land” beskrev jag det på Facebook, och det är nog något man borde göra oftare.

Home sweet home at stoppstanna dot com

Så var jag tillbaka på stoppstanna.com igen, och lite undrar jag varför jag någonsin lämnade den kära adressen som kom till för vad som börjar bli ganska många år sedan. Designen är som när jag lämnade bloggen, och det får den vara ett tag till.

Jag har inte tänkt att göra någon storsatsning inom bloggvärlden igen bara för att jag är tillbaka här. Det fanns en tid då jag hade flera hundra läsare per dag, men då hade jag också ett mer spännande liv att rapportera om. Visserligen är Kalix och Norrbotten säkert exotiskt för vissa av mina läsare, men det är inte lika lätt att skildra sitt liv hemmavid .

Nu när jag är tillbaka på det som en gång var min au pair blogg passar det bra att skriva lite om Starbucks. Starbucks har nu kommit till Sverige och Arlanda. Jag sitter inte här och hoppar utav glädje. Jag är visserligen med i en grupp som heter “Bring Starbucks to Sweden” på Facebook, men jag har ändrat mig angående det. Om Starbucks sprider sig i Sverige kommer det inte alls att bli lika speciellt. “The Starbucks experience” ska upplevas i utlandet, och ingenting annat.

Just nu finns det alltså bara ett Starbucks och det på Arlanda flygplats. Jag lär säkert besöka det någon gång, men Starbucks på flygplatser är ingen större hit. Man känner inte den där hemmakänslan och lokalerna lockar sällan till någon längre vistelse.

I och med att Starbucks nu har kommit till Sverige har P3 gjort en dokumentär om företaget. Jag lyssnade på den igår och häpnade över en anställd som blev intervjuad. Hon pratade inte bara svengelska, hon lät dessutom helt hjärntvättad, och detta efter några utbildningssveckor i Skottland. Lyssna på det här.

Bloggen har flyttat!

Ni hittar mig nu på daniloff.blogg.se! Anledningen till att jag har flyttat är på grund av bättre bloggverktyg och att jag kände för förändring. Domänen stoppstanna.com kommer att finnas kvar till hösten och om jag inte trivs på blogg.se flyttar jag tillbaka hit. Min mail, sandra@stoppstanna.com fungerar även i fortsättningen.

I am on my way…hela tiden!

God morgon! Nu måste jag packa och sedan blir det närmare 30 mils bilkörning idag. Första stopp är Luleå för lite shopping. Vid sju ska jag hämta Elina på flygplatsen och vi ska bege oss på nya äventyr tillsammans! Jag vet inte hur mycket jag ska avslöja om det på bloggen, men det handlar om vår framtid. Det är bäst att jag gör mig i ordning nu och sätter mig i bilen. Snön vräkte ner i natt men jag tror att vägarna har hunnit bli så pass varma att det inte la sig på backen.

Skyddad identitet

Nej jag har inte blivit så pryd att jag inte vill visa mitt ansikte på bloggen längre. De övertäckta ansiktena är för att det är en annonsbild till Blocket. Jag tänkte nämligen sälja min balklänning. Jag har bara använt den en gång och just nu ser jag inga framtida baler i sikte. Tänk att det nästan är två år sedan jag tog studenten. Jag vet egentligen inte vad jag vill komma fram till med detta inlägg men jag antar att det är en ursäkt till att inte gå och lägga mig. Det har ju blivit kul att blogga igen! Det är nog bäst att jag gör Idakatten sällskap i sängen nu. Jag har en viktig helg framför mig.

På Finnmarksvidda

Nu sitter jag här i Porjus igen. Jag far som en jojo mellan Norge och Sverige. Jag tycker egentligen inte att det är så jobbigt att köra bil, men det är vägarna jag är less på. Visst är det exotiskt att susa fram där på Finnmarksvidda men när man gör det en gång i månaden känns det mest ödsligt.

Eller som vi säger: Lule

Just när jag börjar komma in i mitt svenska liv igen lämnar jag landet. På måndag flyttar jag till Norge för att börja arbeta på tisdag. Jag är i Luleå nu för att spendera lite sista tid här innan jag ger mig av. Det är ett himla flackande hit och dit för min del. Ikväll blir det födelsedagsparty och vi ska förmodligen gå ut i stan vilket blir kul. Luleå känns verkligen hemma fast jag inte bor här för tillfället. Visst har staden krympt i mina ögon i takt med att jag har utforskat världen men Luleå känns ändå så lagom. Får man för den delen använda ordet “lagom”? För många svenskar verkar det vara synonymt med “tråkigt”. Jag tycker att det är det som är tjusningen med Sverige. Landet må vara lagom och bli kallad mellanmjölkens land, men är det inte det som är Sverige?

Back on track

Ursäkta för den ofrivilliga frånvaron (så less är jag inte på att blogga att jag stänger allt utan förvarning). Det var så klart webbhotellet som jäklades med mig igen. Jag börjar bli lite småless på det och finner inget nöje med att livechatta med supporten eller leka brevvän och maila med dem heller. Nu är det fixat och jag är tillbaka. Idag fick jag min bokleverans och jag ska återgå till den innan vi hörs igen.

Dagarna som går och går

Mina dagar är inte så intressanta för tillfället. De ser ut ungefär så här: gå i pyjamas hela dagen och inte göra någonting före nio på kvällen då jag går till gymmet. När det gäller Norge flyttar jag förmodligen dit på måndag, alltså om en vecka. Jag tror att det blir Luleå till helgen för lite stadsliv. Sådant saknar jag. Jag saknar min lägenhet där också. Min lägenhet var faktiskt hetaste samtalsämnet på en födelsedagsfest jag var på i helgen. Det är en kille från Porjus som hyr den fram till sommaren. Han sa att jag är välkommen att hälsa på, men jag får se hur det blir med det. Det är lite konstigt att hälsa på i sin egen lägenhet. Den är dessutom inte lika rosa. Han hade hängt upp stora affischer för att tona ner den rosa färgen lite grann.

Vilket sammanträffande, just när jag skrev det här inlägget var den en som skrev och undrade om jag inte var tillbaka i lägenheten.