Jag gjorde min egna lilla dokumentärserie i skolan av maten. Den var väl inte riktigt den bästa alla dagar. Till maten serverades självklart läsk och även efterätter av choklad i olika former.

Smörigt mos med skinka och någon brun blandning med bröd i? Oätligt.

Skruvade makaroner med tomatsås. Detta gick faktiskt att äta men det blev lite enformigt efter några tuggor.

Brända kycklingburgare, njaa…

Ostburgare. Så där.

Rockefeller Center

Times Square

Au pairer invaderar New York

Titta noga och ni ser en berömd dam.

Så här såg färjorna ut

Skyline

Torsdagen var höjdpunkten på skolan. Det var nämligen då vi fick åka in till Manhattan. Vi åkte buss dit och bredvid Central Park plockade vår buss upp vår guide. Det var en ganska häftig kvinna som jag döpte till Mary Poppins eftersom hon hade ett prydnadsparaply som hon gick omkring med. Flera personer kommenterade detta paraply, bland annat en polis som undrade om det regnade inomhus. Anledningen till att hon hade detta paraply var för att vi skulle se henne bättre, vilket vi faktiskt också gjorde. Denna kvinna guidade oss alltså runt New York och visade var flera kändisar bor, som till exempel the Olsen twins. Första stoppet med bussen var Rockefeller Centre. Vi stannade utanför den berömda isrinken och vi hann springa ut och ta några kort.

Times square var ett givet stopp med alla blinkande reklamskyltar. Frihetsgudinnan är ju också något man måste se och därför for vi till färjorna. Jag hade trott att vi skulle åka med värsta pyttelilla färjan där man stod ute och frös. Jag och de andra blev en aning förvånade när vi klev ombord på en jättestor orange färja. Vi åkte med den fram och tillbaka och fick se Frihetsgudinnan och New Yorks skyline. Ska jag vara ärlig tyckte jag att allt var mycket mindre än vad jag hade trott. Frihetsgudinnan såg inte särskilt stor ut och skyskraporna var inte så imponerande som de ser ut på filmerna. Inte ens Empire State Building såg särskilt hög ut, men jag antar att det är annat om man hade åkt upp på toppen och tittat ner. Skylinen hade nog också varit häftigare om det hade funnits två byggnader till, det vill säga tvillingtornen. Ground zero var inte så mycket annat än ingenting. Överallt i New York var det så trångt överallt men vid Ground zero fanns det tomrum. Det är en byggnadsplats nu eftersom de bygger en ny byggnad som ska bli högre än tvillingtornen om jag fattade det rätt.

Efter guidningen fick vi free time. Vi hade bara lite mer än två timmar på oss och hann därför inte göra så mycket. Jag och de andra svenskarna gick i så många affärer vi kunde. Jag har redan hittat min favoritaffär! Jag blev helt kär i Victoria´s Secret. De har så mycket mer än bara underkläder och massa rosa saker! En kollektion som heter Pink, det säger väl allt? Vi var inte där så länge men jag ville ändå köpa någonting. Jag hittade jättehäftiga passfodral och när det fanns i rosa var jag bara tvungen att köpa det med tanke på att jag skulle flyga dagen efter. Som tur är finns Victoria´s Secret på Mall of America här i Minneapolis, och det lär ju bli några besök under året. Man får så fina påsar när man handlar också, jag kommer ju inte vela slänga någon av påsarna. Bilder från New York kommer när jag har redigerat alla.

Hm, jag har en känsla av att jag kommer komma tillbaka med mycket rosa saker.

Limousiner och gula taxibilar när vi anlände till JFK.

Stora datorsalen

Mitt rum i sovhuset

Skolbyggnaden

Min grupps presentation av vårt jobb

 Fler bilder kommer imorgon (fast med er tidszon blir det idag)!

Jag hinner inte skriva sa mycket for jag ska ga fran datorsalen valdigt snart for att duscha. Jag tycker att jag har anpassat mig ganska bra till tidsomstallningen, om inte annat har jag forvandlats till en kvallstrott manniska som lagger sig tidigt och vaknar utvilad trots att klockan ar vid sex pa morgonen. Hur lange det haller aterstar att se. Jag har nyss kommit fran aulan dar vi har lyssnat pa en polis i drygt en timme, eller lyssnat vore kanske fel ordval, skrattat passar battre. Han var sa rolig! Vi skrattade at i princip allt han sa samtidigt som vi faktiskt fick reda pa valdigt mycket om sakerhet. Det var nastan sa att man undrade om han var komiker egentligen.

Nu ska jag ga med tanke pa att det tar ett tag att duscha och jag vill garna lagga mig nagorlunda tidigt. Ni som har skickat mail till mig, jag har last dem men jag hinner inte svara. Imorgon ska vi ju till New York efter lektionerna pa morgonen. Det kommer att bli jattekul! Jag ar inte saker pa om vi har nagon datortid imorgon, men det lar ni val marka om det ar tyst har.

Jag har fatt nagra fragor pa kommentarerna och jag tankte svara pa dem har;

ANNELIE: Det kanns bra att vara har! Dagarna ar langa och man hinner faktiskt inte tanka sa mycket, hur dumt det nu later. Jag har inte riktigt fattat att jag ar i USA an. An sa lange har vi tillbringat tiden pa skolan sa vi kunde ha varit i vilket land som helst, men imorgon lar det markas da vi far till New York! Jag har inte fattat an att jag ska vara har i ett ar, det har inte de andra svenskarna heller.

PAPPA: Jag vet att jag kan andra till svenskt tangentbord men jag kommer inte at kontrollpanelen pa de har datorerna.

ANNIKA: Vattnet i kranarna lar jag inte dricka har. Maten daremot tror jag sakert att jag vanjer mig vid, dessutom tror jag inte att den ar det basta har pa skolan.

Jag hinner bara snabbt skriva nu. Vi har haft middagsrast och jag tog tillfallet i akt att ga till en mataffar da. Jag kande mig verkligen som en fange da jag gick efter vagen som leder ut ur omradet och forbi grinden. Jag vet inte om vi egentligen ar tillatna att ga ensam, men ingen annan skulle ga dit sa da gick jag ensam (det har skriver jag sa klart bara for att skramma mina foraldrar;). Jag kom ut pa en motorvag och pa andra sidan fanns det affarer. Jag gick till mataffaren och skulle kopa tandkram och schampo. For det forsta hittade jag det inte forst och nar jag val gjorde det visste jag inte vad jag skulle valja. Jag ville ha sma forpackningar, men tror ni att det fanns? Knappast. Det fanns bara flaskor och tuber som var storre an hemma, jag hade garna tagit forpackningar mindre an hemma, men jag hade inget annat val an att kopa det som fanns. Annu en fordom om USA som besannades, allt ar sa stort. Skulle garna skriva mer, men maste verkligen ga nu for vi ska ga och lyssna pa en polis i aulan.

Nu sitter jag i den stora datorsalen och har ar det ju nastan lyxigt bra datorer, och framfor allt racker datorerna till nastan alla! Jag tror att vi ar en ganska liten grupp au pairer har pa skolan nu. Det finns klassrum for sju klasser men vi anvander bara tva av rummen.

Nu har jag tid till att skriva lite utforligare. Imorse vaknade jag en timme fore vackarklockan som jag kanske skrev tidigare. Jag klev upp och gick efter ett tag till matsalen som ligger en bit bort fran sovhuset. Dar traffade jag nagra av de andra svenskarna, vi ar som sagt totalt sex stycken och fem av oss haller mer eller mindre ihop. Frukosten var val inte den basta. Fordomarna om maten i det har landet besannades. Jag tog tva brodskivor, de sag ut som rostfralla men smakade definitivt inte som den hemma i Sverige. Det smakade playdodeg! Det blev alltsa ingen smorgas utan mjolk och flingor istallet, dock inte de fargade flingorna som sag ut att ha farligt mycket fargamnen i sig.

Efter frukosten gick vi till skolbyggnaden, en gigantiskt fin byggnad, men sliten innuti. Jag och en till svensk tjej var i samma klass men vi sitter inte bredvid varandra. Lararna forsoker att splittra pa landerna sa gatt det gar. Vi far bara prata engelska pa lektionerna men den regeln foljs inte alltfor bra, speciellt inte av tyskarna. Det ar jattemanga tyskar har! Minst 50% skulle jag tro. Pa lektionerna ar det en hel del samarbetsovningar plus att vi har fatt en tjock arbetsbok.

Lunchen var en upplevelse. Vi svenskar ar valdigt skeptiska till maten har, med all ratt. Det smakar valdigt annorlunda. Om jag sager sa har, till och med jag hamtade gronsaker istallet for att ata maten! Brodet till lunchen var inte heller nagon raddning, trots att det var brunt smakade det samma som pa frukosten. Drickan daremot smakar samma som i Sverige sa det har blivt lite Pepsi idag.

En sak som jag har reflekterat over ar toaletterna pa skolan. De ar lite annorlunda. De ar valdigt laga men framfor allt ar det sa mycket vatten i dem! Pa tal om vatten. Ledarna sager att det ar sakert att dricka vattnet fran kranarna men jag tvivlar. Det stinker klor fran vattnet! Jag som inte ens dricker vattnet i Lulea for att jag mar daligt av kloret dricker det ju knappast har! Som tur ar finns det vatten att kopa och man kan aven fylla pa i matsalen. Tyvarr kan jag inte visa nagra bilder fran skolan, men det kommer. Ni ska fa se vart fina boende ocksa. Jag sa till de andra tjejerna att det ar som att bo pa ett kvinnofangelse och de tyckte att beskrivningen passade bra.

Maten till middagen var val nagot battre. Det var kycklingburgare (tror jag om det inte var fisk?) och den var valdigt starkt kryddat men vi fick skylla oss sjalva som inte tog den okryddade. Till detta fick vi pommes frites och dessa gick faktiskt att ata. Efterratten bestod av chokladpudding och chokladkakor och det var val okej.

For drygt en timme sedan var vi i en aulaliknande sal dar vi hade singalong. Alla lander skulle framfora varsin barnlat pa hemlandets sprak. Vi svenskar tog sa klart Sma Grodorna, precis som nastan alla svenskar fore oss har jag last. Jag fick presentera laten infor alla eftersom ingen annan ville, men det gick bra. Vi sjong sedan och dansade och det var inte aaalls fanigt. Nejda. Nu sitter vi alltsa i en datorsal och ni skulle hora vilket knapprande det ar har inne! Alla sitter och skriver. Jag ska kolla lite grejer nu pa internet, har inte haft tid till det tidigare men nu har ni fatt en liten update om vad som hander ”over here”. 

Jag vaknade upp till ett regnigt New York klockan sex imorse. Det ar lite konstigt att ni i Sverige har dag nu. Jag maste ga till frukosten nu alldeles snart men tankte bara saga hej har ocksa. Jag sov i alla fall bra inatt aven om jag vaknade en timme fore klockan, men det ar ju ingen dalig vana det inte. Igar kvall pa motet skulle vi dela in oss tva och tva men inte med nagon fran vart eget land. Sedan skulle vi prata med varandra och sedan presentera varandra infor gruppen. Det gick bra men det var inte sa kul nar man var dodstrott. Vi fick varsin slibbig hamtpizza ocksa men bara varsin bit. Na, nu maste jag ga till andra byggnaden, jag aterkommer nog senare idag.

Det ar sa grymt varmt och kvavt har pa skolan. Tjejerna som kommer fran varmare lander sitter med mossa och tjocka klader och fryser! Vi svenskar haller ju pa att smalta bort. Elementen gar inte att stanga av i rummen heller men jag har oppnat fonstret istallet.

For ett tag sedan var jag ut och svalkade mig utanfor huset dar vi bor. Jag satt pa trappan och tittade upp pa stjarnorna, samma stjarnor som jag brukar ligga hemma i min sang i Porjus och titta pa om kvallarna. Det ar val inte for inte jag langtar hem till min skona sang, men det ar inte for att jag har hemlangtan utan snarare for att jag ar sa trott sa trott. Vi skulle tydligen traffas forst halv atta. Jag hoppas att det gar fort for jag vill bara sova…Hade det varit i vanliga fall hade jag tyckt att det var kul att vara uppe pa “natten” trots att det bara ar kvall men efter allt resande toppat med forkylning ar det inte sarskilt kul.

Det ar lite storande att inte ha de svenska bokstaverna, men det far ni sta ut med till jag ar i Minneapolis och kan anvanda min egna dator. Nu maste jag ga for en ledare sa att vi skulle stanga av!

Ja, tank nu sitter jag har i New York. Det kanns riktigt skumt. Jag anlande till skolan for kanske tjugo minuter sedan eller sa. Orienteringen pa tid och rum har helt forsvunnit, ni i Sverige har ju typ sen kvall nu! Sjalv sitter jag har och har rest sedan fem imorse, hela kroppen gungar. Vi ska samlas allihopa halv sju och fa lite info. Jag vill garna ga och lagga mig sa fort som mojligt, ar helt slut! Det hjalper ju inte direkt att vara jatteforkyld heller. Resan har i alla fall gatt bra, visst ar det lite drygt att resa i over tolv timmar och sitta i ett och samma plan i nio timmar men det gick anda bra. Servicen pa planet var dessutom jattebra fast tyvarr fanns det ingen tv i stolsryggarna och filmen som visades pa skarmarna i taket var kass. Vi var tre tjejer fran Sverige som akte plus massa tyskar eftersom vi akte fran Munchen. Framme pa JFK flygplatsen var allt som i filmerna, gula taxibilar och riktiga limousiner. Vi och tyskarna blev hamtade med en liten buss och bussresan till skolan var ganska lang, nastan tva timmar tror jag. Det var i alla fall ganska haftigt och titta pa alla coola hus och affarer.

Skolan ar val inte sa jattefin, men det var jag beredd pa. Ska ga tillbaka till rummet nu och se om jag har fatt nagon rumskompis. Jo, forresten, flyget var inte fullsatt sa jag hade tva tomma saten bredvid mig, det var bra! Nu ska jag ga och se om jag hinner ringa mamma. See yaa!